Digitala bedrägerier bygger ofta på samma grundidé: någon skapar stress eller förtroende och försöker få dig att logga in, lämna ut uppgifter, godkänna en betalning eller installera något. Tekniken förändras, men ett fåtal säkerhetsrutiner stoppar många försök.

Senast sakgranskad: 1 september 2026. Råden nedan bygger bland annat på aktuell information från Polisen och BankID.

1. Behandla oväntad brådska som en varningssignal

Var extra försiktig när någon oväntat påstår att ett konto har spärrats, en betalning måste stoppas, en faktura är obetald eller att du måste agera omedelbart. Bedragare använder ofta tidspress för att minska chansen att du kontrollerar uppgifterna.

Polisens råd är tydligt: avsluta samtalet om du känner dig osäker och sök själv upp den officiella kontaktvägen till banken, myndigheten eller företaget.

2. Använd inte BankID på någon annans uppmaning

BankID rekommenderar att du aldrig använder ditt BankID på uppmaning av någon annan som har ringt eller kontaktat dig via exempelvis sms eller sociala medier. Läs alltid texten i appen och kontrollera vem du identifierar dig hos och vad du skriver under.

Om du själv har initierat kontakten via en officiell kanal kan situationen vara en annan, men du ska fortfarande läsa och förstå varje steg innan du godkänner.

Se BankID:s säkerhetstips.

3. Phishing via mejl

Phishingmejl försöker få dig att klicka på en länk, öppna en bilaga eller lämna inloggningsuppgifter. En professionell logotyp eller korrekt svenska är inte bevis på att meddelandet är äkta.

Gör så här:

  • kontrollera avsändaradressen, inte bara visningsnamnet,
  • gå till tjänsten via en adress du själv skriver in eller via den officiella appen,
  • öppna inte oväntade bilagor,
  • lämna aldrig lösenord eller säkerhetskoder via mejl.

BankID skriver att banker, kortföretag och BankID inte ber dig lämna ut kontonummer, lösenord eller liknande uppgifter via mejl.

4. Smishing via sms

Ett bedrägligt sms kan handla om ett paket, en faktura, en påstådd betalning eller ett konto som behöver verifieras. Polisens händelserapporter under 2026 visar exempel där sms leder vidare till telefonsamtal och sedan till försök att få offret att använda BankID eller lämna ifrån sig värdesaker.

Klicka inte direkt på länken eller ring numret i meddelandet om du är osäker. Kontrollera ärendet genom organisationens egen webbplats, app eller ett telefonnummer du själv har sökt fram.

5. Vishing – när bedragaren ringer

Telefonbedragare kan utge sig för att vara bank, polis, försäkringsbolag, support eller en anhörig. Telefonnummer som visas på skärmen går inte alltid att lita på.

Avsluta samtalet om personen vill att du ska:

  • använda BankID för att ”stoppa” en transaktion,
  • lämna kort- eller säkerhetskoder,
  • flytta pengar till ett ”säkert konto”,
  • installera fjärrstyrningsprogram,
  • lämna över kort, kontanter eller värdesaker till någon som kommer hem.

Polisen betonar att seriösa företag eller polisen inte åker hem för att hämta kort, koder eller värdesaker.

6. Skydda dina viktigaste konton

E-postkontot är ofta särskilt viktigt eftersom lösenordsåterställningar för andra tjänster skickas dit. Använd därför:

  • unika lösenord,
  • flerfaktorsautentisering där det finns,
  • uppdaterade telefoner, datorer och webbläsare,
  • skärmlås och säkerhetskopiering,
  • separata användarkonton när flera personer använder samma dator.

Aktivera gärna notiser från BankID och kontrollera BankID-historiken om du misstänker obehörig aktivitet.

7. Köp och försäljning online

Var försiktig med kraftiga underpriser, betalningslänkar som skickas i chatt och köpare eller säljare som vill flytta kommunikationen utanför den etablerade plattformen. Kontrollera företagets identitet och betalningsflödet innan du lämnar kort- eller personuppgifter.

Att en sida använder HTTPS eller visar ett hänglås betyder bara att anslutningen är krypterad; det bevisar inte att företaget bakom sidan är seriöst.

8. Företag behöver dubbel kontroll på betalningar

Företag bör ha enkla regler som gör det svårt för en bedragare att ändra betalningsuppgifter eller pressa fram en stor överföring genom ett enda mejl.

En robust grundrutin är:

  • verifiera ändrade bankuppgifter via en separat, känd kontaktkanal,
  • kräv extra godkännande för större eller ovanliga betalningar,
  • använd unika konton och flerfaktorsautentisering,
  • begränsa behörigheter efter arbetsuppgift,
  • gör det enkelt för personal att rapportera misstänkta mejl utan skuld eller skam.

9. Om du redan har lämnat uppgifter

Agera direkt. Vad du behöver göra beror på vad som har hänt, men vanliga första steg är:

  1. Kontakta banken om kort, konto, BankID eller en betalning är berörd.
  2. Spärra kort eller andra berörda tjänster vid behov.
  3. Byt komprometterade lösenord, med e-posten högt prioriterad.
  4. Kontrollera BankID-historik och kontohändelser.
  5. Dokumentera sms, mejl, nummer, tidpunkter och transaktioner.
  6. Polisanmäl bedrägeri eller bedrägeriförsök. Vid pågående brott: ring 112. Annars kan Polisen nås på 114 14.

10. Snabb checklista före du klickar eller betalar

  • Förväntade jag mig kontakten?
  • Kan jag verifiera avsändaren via en kanal jag själv söker fram?
  • Ber någon mig använda BankID eller lämna koder?
  • Skapas onormal tidspress?
  • Har betalningsuppgifter plötsligt ändrats?
  • Förstår jag exakt vad jag godkänner?

Sammanfattning

Det viktigaste skyddet är att bryta bedragarens tempo. Klicka inte och identifiera dig inte för att någon oväntat säger åt dig att göra det. Avsluta kontakten, sök upp den riktiga organisationen själv och kontrollera uppgifterna via en separat kanal.

Källor och vidare läsning